/ Begravning / Ordna begravning / Ceremoni /

Ceremoni


Vi lever i ett samhälle som berikas med allt fler olika kulturer. Självklart engagerar vi på Götmars oss för att även göra dessa begravningar på allra bästa sätt.
I Örebro har vi några grupper som vi oftare än andra kommer i kontakt med. Det är utöver den Svenska kyrkan och de traditionella frikyrkoförbunden, Syrisk-ortodoxa församlingen, Katolska församlingen och muslimerna. 


Svenska kyrkans ordning

I Sverige är nästan 70 procent medlemmar i Svenska kyrkan. Det är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.
Sedan 1996 blir man medlem i Svenska kyrkan genom att döpas. Det finns också möjlighet att tillhöra kyrkan "i avvaktan på dop".
Begravning enligt Svenska kyrkans ordning är den begravningsceremoni som drygt 75 procent av dem som avlider i Sverige använder sig av. Som regel hålls ceremonin i en kyrka eller kapell och utförs den av en präst som tillhör Svenska kyrkan, görs det "enligt Svenska kyrkans ordning" för begravningsgudstjänst. Den är förbehållen medlemmarna i Svenska kyrkan. Begravningsgudstjänst ingår i samlingsbegreppet kyrklig handling. Begravningen i Svenska kyrkan är avgiftsfri som gudstjänst för medlemmarna, vilket innebär att präst, musiker och lokal är avgiftsfritt. Övriga kostnader, till exempel extra musik utanför det som ingår i ritualen, eventuella solosånger, kista, eventuell urna, kistdekorationer, förtäring, dödsannonser och så vidare är kostnader som belastar dödsboet. I takt med att andelen medlemmar i Svenska kyrkan minskar genom utträden eller avsaknad av dop, krymper dock andelen avlidna som automatiskt har rätt att få en kyrklig begravning. Enligt Svenska kyrkans synsätt ska man respektera den dödes önskan och inte utföra en kyrklig begravning över någon som ej är medlem. En kyrklig begravning kan också hållas i någon frikyrka, till exempel pingstkyrkan, baptistkyrkan osv, för deras medlemmar.   

Kristen begravning enligt Svenska kyrkans ordning
Begravning enligt Svenska kyrkan har en fastställd ordning, men har utrymme för komplettering.
  • Klockringning
  • Ingångsmusik
  • Extrasång/musik om så önskas
  • Psalmsång
  • Griftetal
  • Bön
  • Överlåtelsen, församlingen står upp. Prästen överlämnar stoftet till den sista vilan med tre skovlar mull eller korstecknet.
  • Bibelläsning
  • Psalmsång
  • Begravningsbön, Herrens bön
  • Psalmsång
  • Avskedet. De församlade går fram till kistan och med ord eller blommor tar sitt avsked varefter de återtar sina platser.
  • Slutbön
  • Välsignelsen
  • Extrasång/musik om så önskas.
  • Utgångsmusik. De närmast anhöriga börjar gå ut, övriga följer efter.
  • Klockringning
Avslutning sker vanligtvis i kyrkan/kapellet vid kremation/eldbegängelse-begravning. Man kan även avsluta akten i kyrka/kapell då kistan inte bärs ut till sänkning vid jordbegravning. Utbärning av kista vid kremationsbegravning kan även ske till väntande bil för transport till krematorium. 

Avslutning vid jordbegravning
  • Välsignelsen
  • Psalmsång
  • Extra sång/musik om så önskas
  • Kistan bärs ut under orgelmusik och möts eventuellt av klockringning. De församlade följer efter kistan till graven. De närmast anhöriga går närmast efter kistan.
  • Kistan sänks i graven
  • Avskedstagandet sker med blommor eller ord.
  • Slutbön
  • De anhöriga lämnar graven och övriga följer dem.
  • Eventuell klockringning

Borgerlig begravning

En borgerlig begravning är en begravning som inte utgår från en religiös ordning, till exempel Svenska kyrkans ordning eller liknande.
Begravningen utförs av en borgerlig begravningsförrättare, vanligen någon av våra utbildade förrättare. Formen är helt fri – du kan utforma begravningen efter eget huvud.
Du planerar ceremonin tillsammans med officianten som håller i upplägget av begravningen.
En borgerlig begravning kan innehålla religiösa inslag som till exempel psalmsång, bön eller bibelläsning men det är exempelvis vanligt att dikter ersätter bibelläsningen.
En begravning helt utan religiösa inslag kan även kallas en humanistisk begravning.
Begravningen kan göras mycket enkel eller mer omfattande, helt efter dina önskemål.
Ett tips är dock att begravningen inte blir för kort så att alla hinner känna in och vara närvaranade i stunden. Även musiken väljs efter egna önskemål. Du kan välja att ha inspelad eller levande musik. På Götmars hjälper vi gärna till med musikvalet. Vi har duktiga musiker knutna till oss som du kan anlita. Du kan välja mellan till exempel orgel, flöjt, trumpet, sång och piano. Det går även bra att sjunga unisona sånger. 

Vanliga moment (inga moment är obligatoriska):

  • Musik
  • Minnestal
  • Dikter
  • Avskedstagande vid kistan
  • Tyst minut
  • Fridslysning
Enligt begravningslagen är det huvudmannen (Svenska kyrkan) som är skyldig att upplåta lämplig lokal för alla begravningar oavsett trossamfund. Det vanliga är att man hänvisas till befintliga begravnings- eller krematoriekapell. Om kapellen inte skulle passa, exempelvis om lokalen inte rymmer alla gäster, så är det huvudmannens ansvar att hänvisa till annan lämplig lokal. Självklart går det att förlägga begravningen till en annan plats än de anvisade lokalerna. Du får i sådana fall räkna med att stå för eventuell hyreskostnad själv. Det finns heller ingenting som hindrar att begravningen hålls utomhus, i det egna hemmet eller på annan plats, bara det är praktiskt möjligt.

Frikyrkosamfunden

En frikyrka är i ordets ursprungliga betydelse ett kristet trossamfund där medlemskapet bygger på frivillighet. Termen används ofta som motsats till statskyrka. Frikyrkorörelsen är en stor svensk folkrörelse. Den har sina rötter i pietismen på 1700-talet och det oorganiserade "läseriet" under tidigt 1800-tal. Influenser hämtades också från anglosaxiska väckelserörelser, såsom metodismen och väckelseevangelister som Moody. Organiserade rörelser började framträda i mitten av 1800-talet (den så kallade nyevangeliska väckelsen). Delar av denna rörelse, däribland Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen (EFS), behöll sina organisatoriska band till Svenska kyrkan och räknas därför inte som frikyrkor. Andra, såsom Svenska Missionskyrkan, klippte banden och bildade egna trossamfund, frikyrkor.

Följande samfund är medlemmar i Sveriges Frikyrkosamråd:
  • Adventistsamfundet
  • Evangeliska Frikyrkan
  • Frälsningsarmén
  • Pingst – Fria församlingar i samverkan
  • Svenska Alliansmissionen
  • Equmeniakyrkan
  • Vineyard Norden
Vid begravning i frikyrkosamfund så är det respektive handbok för begravning som man följer. 

Humanisterna

Humanisternas grundläggande livssyn bygger på att de mänskliga rättigheterna måste gälla alla människor. Att vi själva måste ta ansvar för våra handlingar. Man vill förena medmänsklighet och förnuft för att skapa ett bättre samhälle.  Den icke religiösa begravningen kan utformas helt efter familjens eller den avlidnes önskemål. Eftersom valfriheten är stor kan ceremonin utformas med enbart musik och en meditativ stund vid kistan eller så kan den innehålla musik, sång, diktläsning, personliga minnesord, tal, tyst minut och defilering runt kistan. Officianten skaffar sig en bild av den avlidne genom samtal med familj, släkt eller andra anhöriga för att korrekt kunna hålla ett minnestal. Musikval är en viktig del och inspiration kan hämtas ur boken "Den svenska högtidsboken". Ceremonin bör hållas på en lämplig plats. Huvudmännen för begravningsverksamheten är skyldiga att tillhandahålla lokaler för detta ändamål. I händelse av att religiösa symboler finns i lokalen kan man kräva att dessa ställs undan. Förutom dessa kapell, finns friheten att välja andra samlingslokaler, graven eller naturen. Det viktiga är att ceremonin utförs under värdiga former. Etik och kultur är viktigt inom Humanisterna. Kyrkor används endast i undantagsfall vid ceremonier utanför dess trossamfunds krets. Vid dessa fall får trossamfundet göra ett ställningstagande. Det finns inga symbolhandlingar för den icke-religiösa begravningen, dock spelar blommor eller ljus en stor roll vid till exempel avskedsceremonin. Vid defileringen läggs vanligtvis blommor som ett sista avsked på kistan.
  • Icke religiös lokal används
  • Ceremonin utformas fritt

Den ortodoxa kyrkan

Ortodoxa kyrkan är ett samlande begrepp för de ortodoxt kristna kyrkorna. Den ortodoxa kyrkan har i Sverige ca 100 000 anhängare (ca 220 miljoner anhängare i världen). De kan indelas i två grupper: dels de östligt ortodoxa, dels de orientaliska ortodoxa. Varje land har sin egen nationella kyrka med grund i den tidiga kyrkans gudstjänstordning. De orientaliska kyrkornas geografiska spridning är mer komplex. Begravningen är alltid jordbegravning. Den döde kläs i egna kläder och kistan är öppen under gudstjänsten. I handen på den döde läggs ibland en ikon eller ett kors. Vanligtvis ska ett vitt tyg finnas för att täcka den nedre delen av kistan. På det vita tyget finns kristna symboler tryckta. Begravningsgudstjänsten baserar sig helt på liturgin som prästen håller. Under hela akten är församlingen stående och har oftast vaxljus i händerna. Prästen följer med till kyrkogården och läser där böner för den avlidne innan kistan sänks. Det är viktigt att tänka på att de olika kyrkorna kan lyda under olika kyrkliga företrädare och alltså inte självklart accepterar varandras präster. Inte heller kyrklig handling utförd av annan kyrka accepteras alltid. Man har gärna begravning på tredje dagen efter dödsfallet men det förekommer att man av hänsyn till vissa fastedagar och annat kan ha andra önskemål. Familjen ska återvända till graven på 3, 9, 12 och 40:e dagen för att be för den dödes själ.
  • Kremering är inte tillåtet
  • Många gäster
  • Rökelse
  • Kistlock avtaget
  • Begravning helst inom tre dagar
  • Fotografi vanligt på gravstenen

Islam – muslimsk begravning

Den tredje monoteistiska världsreligionen som jämte judendomen och kristendomen har sina rötter i Gamla testamentet. Grundtanken i Islam är att Gud är alltings skapare och domare. Hans vilja har blivit känd genom profeterna: Abraham, Moses, Jesus och Muhammed. Enligt Muhammed har budskapet förvanskats i kristendomen och judendomen. Muhammed har förmedlat Guds vilja i Koranen. Allt är förutbestämt av Gud – Allah. Muslimer kommer från olika länder, har skilda språk och olika kulturbakgrund. Därför kan det finnas olika församlingar. Islam kan också delas in i två huvudgrupper: Sunni och Shia. De skiljer sig i tolkningen av Muhammeds ord. En rättrogen muslim ska be fem gånger om dagen, vänd mot Mekka. Begravningsplatsens gravar ska läggas så att den döde ligger vänd mot Mekka. Den döde ska begravas så snart som möjligt. Helst inom 36 timmar. Muslimer ska alltid jordbegravas. Begravningen föregås av en religiös tvagning varefter den döde lindas i bomullstyg. Om man använder kista ska det vara en mycket enkel. Muslimer motsätter sig, av tradition, obduktion. Blommor förekommer som regel inte. Begravningen äger rum efter middagsbönen. Den inleds med en kort bön och sedan följer männen med till begravningsplatsen. De hjälps åt att lägga den döde i graven. Ofta gör man ett "tak" av brädor innan graven höljs. Kvinnor är som regel inte närvarande utan ber i hemmet. Akten vid graven avslutas med bön. Graven ska markeras med en enkel gravmarkör som visar var gravens huvud respektive fotändan finns. Gravstenar förekommer och ska ofta ha halvmåne och stjärna som symbol. En muslimsk grav ska inte beträdas och får inte återanvändas.
  • Tvagningsceremoni
  • Ansikte mot Mekka
  • Gravsättning inom 24–48 timmar
  • Gravsättning kan förekomma utan kista
  • Kremering inte tillåten
  • Ceremoni vid graven
  • Krav på egna gravplatser

Buddismen

Buddismen har namn efter Buddha-Siddharta Guatama – som levde cirka 500 år före Kristus i norra Indien. Buddha betyder "den upplyste". Stupan är buddismens viktigaste religiösa monument.  Buddismen i sig reglerar inte om den döde ska jordbegravas eller kremeras. Kroppen har varit själens hem under livet. Det som är viktigt är att kroppen behandlas med respekt. Däremot förekommer olika kulturella traditioner. För vissa är till exempel stjärntecknens ställning viktiga i de olika momenten i begravningen. 
Det är vanligt att familjerna vill att gästerna kör förbi hemmet på väg till begravningen. Då förekommer det att de byggt upp ett altare utanför bostaden och har en bönestund där.
I Asien är sorgens färg vit och det är vanligt att familjen bär vita kåpor. Begravningen förrättas av en eller flera munkar. Dessa är klädda i saffransgula dräkter. Rökelse bidrar till den rätta stämningen. På gravplatsen vill familjen att stenen ska stå vid fotändan. Det läggs frukt vid graven och rökelse tänds. Familjen visar tacksamhet mot den som hjälpt den döde att förflytta sig och lämnar ett litet rött kuvert med en peng i. Begravningsgästerna får frukt och godis med sig när de lämnar begravningsplatsen. 

  • Kremering vanligast
  • Olika traditioner
  • Rikligt med ljus och rökelse
  • Mat och andra saker på graven
  • Inget krav på speciella gravplatser 

Jehovas vittnen

Läran har sitt ursprung i USA under 1870-talet. Samfundet har i dag i medeltal 6,7 miljoner medlemmar i världen och 22 129 medlemmar i Sverige (2007). Jehovas vittnen tillhör i dag ett av de snabbast växande kristna samfunden i världen. De har egna gudstjänstlokaler, "Rikets sal" där mötena hålls.
Församlingen går in i en position som är lika stark som familjens. Om övriga familjemedlemmar/släktingar inte är medlemmar bryter man ofta kontakten.
När en medlem dör är det inte säkert att kistan ska vara med vid begravningen. Ofta väljer man kremation/gravsättning direkt. Om övrig släkt inte är medlem kan kistan vara med vid begravningen om de så önskar.


Katolska kyrkan

Sverige var katolskt från Ansgars dagar fram till Gustaf Vasas reformation på 1500-talet. Katolska kyrkan var förbjuden i Sverige till slutet av 1700-talet. Sedan 1951 har katoliker full religionsfrihet i Sverige. Katolska kyrkan i vårt land har drygt 100 000 registrerade medlemmar men det faktiska antalet katoliker torde vara ungefär det dubbla, inte minst till följd av invandring från Mellanöstern (orientaliska katoliker, kaldéer etc). En katolsk begravning kan förrättas av en präst eller en diakon, i en kyrka (som inte behöver vara katolsk) eller i ett begravningskapell. Den hålls antingen som en "Ordets gudstjänst", centrerad kring läsningar ur bibeln, psalmsång, griftetal och förböner för den avlidne. Den kan också hållas i högtidligare form med mässa, det vill säga en nattvardsgudstjänst som avslutas med begravningens böner och riter. Kistan stänks ned med vigvatten, som påminner om dopet, och rökelse tänds som en symbol för kyrkans böner som stiger upp till Gud för den döde. Vid graven är det katolsk sed att deltagarna kastar en handfull mull på kistan, alternativt stänker ned den med vigvatten. Gravplatsen välsignas särskilt. 

  • Rökelse vanligt
  • Vanligen många begravningsgäster 
  • Kremation tillåten men jordbegravning rekommenderas
  • Man följer i övrigt svenska begravningsseder

Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga

Jesu Kristi Kyrka eller "Mormonkyrkan" menar att Jesus efter uppståndelsen uppenbarade sig för Josua. Joseph Smith grundade Jesu Kristi Kyrka år 1830. Huvudsätet med templet finns i Salt Lake City i Utah, USA. I Sverige finns templet i Stockholm. De andra orterna har kapell. Bredvid bibeln är Mormons bok den viktigaste källan. En mormon ska alltid jordbegravas. Begravningsakten hålls, om möjligt, i det egna kapellet där sång, tal och vittnesbörd kan förekomma. Mormoner har inte levande ljus och vill inte ha kors på trycksaker, bilar etc. Den döde kläs i en speciell svepdräkt. Detta utförs av församlingsmedlemmar.

Maria Slåtterman, Begravningsrådgivare
Maria Slåtterman
Begravningsrådgivare
0582-153 45
[javascript protected email address]