/ Juridik / Livets skeenden / Vid dödsfall /

Boutredning vid dödsfall


I samband med ett dödsfall ställs de efterlevande inför en mängd både praktiska och juridiska frågor.
I en boutredning görs först en sammanställning av "boets" ekonomi, det vill säga den avlidnes tillgångar och skulder. Den ska också reda ut vilka som är dödsbodelägare. Det är dödsbodelägarna som gemensamt ansvarar för dödsboets förvaltning och avveckling.
Vi på Götmars har stor erfarenhet av boutredningar och kan finnas med hela vägen beroende på vad du vill ha hjälp med.






Vem ärver?

Arvingarna i ett dödsbo kallas dödsbodelägare och är nödvändigtvis inte släkt med den avlidne utan kan vara nämnda i ett testamente som universella testamentstagare. Oavsett om det finns ett testamente eller inte måste det redas ut vilka som är legala (lagliga) arvingar, det vill säga som ärver den avlidne när det inte finns ett testamente. Ibland finns det inga legala arvingar och då träder allmänna arvsfonden in som arvinge. Då utses en god man att förvalta och avveckla dödsboet.

Bouppteckning

Bouppteckningen ska göras inom tre månader efter dödsfallet och är den handling, som efter registrering, fastställer dödsbodelägarkretsen och sammanfattar dödsboets ekonomiska ställning.
Den registrerade bouppteckningen blir en legitimationshandling som visar vilka personer som ska vara representerade vid exempelvis avslut av konton eller vid försäljning av fastighet.
I bouppteckningen görs ingen fördelning men det är den handling som i nästa steg ligger till grund för bodelning och arvskifte. Regelverket kring bouppteckningar är omfattande och kan komma att beröra flera olika rättsområden.
I vissa fall är dödsbodelägarkretsen till en början inte känd och en släktutredning kan bli aktuell.
När det är klarlagt vilka som tillhör dödsbodelägarkretsen kallas alla till en boupptecknings-
förrättning. Även eventuella efterarvingar ska vara kallade till mötet. Efterarvingar kan exempelvis vara gemensamma barn eller syskon till den avlidne. Finns en tidigare avliden maka eller maka ska dennes bouppteckning tas fram och bifogas vid registreringen.
Fanns det efterarvingar vid den först avlidnes död ska även de kallas till boupptecknings-
förrättningen.
Bouppteckningen ska undertecknas av två förrättningsmän med god juridisk kunskap som inte får vara dödsbodelägare eller företrädare för en dödsbodelägare.

Förvaltning av dödsbo – praktiska frågor

Ett dödsfall för med sig en rad praktiska spörsmål. Det kan till exempel handla om eftersändning av post och uppsägningar av prenumerationer och abonnemang. Bostaden ska kanske sägas upp, eller säljas, och därefter tömmas och städas. Detta innebär också hantering av lösöre.
Många gånger kan det kännas bra att en oberoende part tar hand om allt det praktiska. Särskilt om dödsbodelägarna själva är bosatta på annan ort eller när det finns ett testamente till förmån för en fond eller organisation. Det kan helt enkelt kännas tryggare
att dödsboet hanteras av en utomstående från början till slut.
Vi på Götmars har stor vana av att vara denna partner – fråga våra rådgivare vad vi kan hjälpa till med.


Förvaltning av dödsbo – ekonomiskt avslut

Den ekonomiska avvecklingen gäller avslut av konton, betalning av räkningar och eventuell försäljning av värdepapper. Vi kan även stå till tjänst när det gäller försäljning av fastighet/bostadsrätt och avyttring av lösöre. En detaljerad redovisning över transaktioner från dödsdagen fram till avslutsdagen lämnas alltid.

Arvskifte

När ett dödsbo består av minst två dödsbodelägare ska ett arvskifte göras. Arvskiftet
är ett lagstadgat skriftligt avtal där arvet fördelas och överenskommelser i samband med fördelningen dokumenteras. Samtliga dödsbodelägare ska skriftligt godkänna arvskiftet innan det verkställs.
I samband med arvskiftet ser vi på Götmars till att eventuell skatt för sålda värdepapper eller fastighet/bostadsrätt betalas in till Skatteverket för att täcka kommande års beskattning. Detta för att så långt som möjligt undvika negativa överraskningar i framtiden.

När det är ont om pengar

För att du som dödsbodelägare inte ska riskera att bli betalningsansvarig för några av den avlidnes skulder krävs viss försiktighet innan tillgångar och skulder ställs samman. Kostnader för begravning och bouppteckning är prioriterade varför inga andra räkningar ska betalas förrän man med säkerhet kan avgöra dödsboets betalningsförmåga. Rådfråga gärna någon av våra jurister innan den ekonomiska avvecklingen påbörjas.
När pengarna inte räcker för att till fullo betala begravningskostnaden kan det bli fråga om en dödsboanmälan som då ersätter bouppteckningen. Dödsboanmälan sker efter kontakt med en handläggare i den avlidnes hemkommun.

Deklaration

Känner du att det är krångligt att fylla i din deklaration? Eller räcker helt enkelt tiden inte till? I så fall hjälper vi dig gärna med din inkomstdeklaration. Tänk på att boka in en tid hos oss i god tid innan deklarationen ska vara inlämnad hos Skatteverket och kom ihåg att ta med alla kontrollbesked, avräkningsnotor och andra viktiga uppgifter som vi kan behöva inför deklarationen.
Ett dödsbo ska deklarera både den inkomst den avlidne hade innan dödsfallet och de inkomster som dödsboet har. Det är dödsbodelägarna gemensamt som ansvarar för att deklarationen blir rätt ifylld och inlämnad till Skatteverket i tid och – i de fall det är aktuellt – att kvarskatt blir inbetald. Samtliga dödsbodelägare ska underteckna deklarationen eller godkänna att en delägare undertecknar. Vi hjälper dig gärna med dödsboets deklaration.
Angelica Thingstad, Jurist
Angelica Thingstad
Jurist
019-16 71 63
[javascript protected email address]