VAD INNEBÄR ARVSKIFTE OCH HUR GÅR DET TILL?
- Kim Svensson-Duaiwong
- 2 feb.
- 4 min läsning
Efter ett dödsfall uppstår ofta frågor kring arv och fördelning av tillgångar. Det första steget i den juridiska processen är att upprätta en bouppteckning. Bouppteckning är en förteckning över tillgångar och skulder, kretsen av arvingar och juridiskt relevanta handlingar som exempelvis testamente och äktenskapsförord. När bouppteckningen registrerats hos Skatteverket kan nästa juridiska steg inledas; arvskifte. För många är begreppet arvskifte förknippat med både juridik och känslor, särskilt när flera dödsbodelägare är involverade.
I denna guide förklarar vi vad arvskifte är, hur arvskifte fungerar i praktiken och vad som är viktigt att känna till ur ett juridiskt perspektiv.
VAD ÄR ARVSKIFTE?
Ett vanligt missförstånd är att själva fördelningen av bankmedel, utbetalningen till dödsbodelägare räcker som ett ”arvskifte” men det är ett lagstadgat krav att upprätta ett skriftligt arvskiftesavtal i varje dödsbo som lämnar mer än en arvinge. Arvskifte är ett civilrättsligt avtal mellan dödsbodelägarna där man kommer överens om hur arvet efter den avlidne ska fördelas men avtalet utgör också en omfattande beskrivning av vad som skett med dödsboet efter dödsdagen, såväl ekonomiskt som praktiskt.
Arvskiftet innebär alltså att:
dödsbodelägarna träffar en rad överenskommelser om dödsboets tillgångar och skulder
fördelningen av arvet dokumenteras skriftligt i en arvskifteshandling
dödsboets tillgångar förs över till arvingarna
När arvskiftet är genomfört och verkställt upphör dödsboet.
NÄR SKER ARVSKIFTE?
Arvskifte kan genomföras först när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket. Det finns ingen lagstadgad tidsgräns för när arvskiftet måste ske.
I praktiken kan arvskifte vara en utdragen process. Tidsåtgången beror bland annat på:
dödsboets omfattning och komplexitet
kontakter med banker, myndigheter och andra instanser
om tillgångar behöver säljas eller ska värderas inför övertagande genom arv att samtliga dödsbodelägare måste vara överens
Så länge dödsboet inte är skiftat fortsätter det att existera juridiskt och ansvarar för avtal, tillgångar och skulder. Alla dödsbodelägare ansvarar för de åtgärder som görs i dödsboet genom s.k. samförvaltning.
HUR FUNGERAR ARVSKIFTE I PRAKTIKEN?
Hur arvskiftet går till varierar från fall till fall, men processen följer ofta dessa steg:
Redovisning av tillgångar och skulder
Arvskiftet ska redogöra för hur dödsboets tillgångar och skulder har förvaltats, vad har skett ekonomiskt sedan dödsfallet? Vilka tillgångar är sålda och vilka skatteeffekter har uppstått? Vilka skulder är reglerade och vilka skulder återstår att budgetera för? I vissa fall när tillgångar såsom exempelvis fastighet, bostadsrätt, aktier, fonder och visst lösöre mm ska ärvas behöver även nya värden inhämtas och ofta behöver även skatten för de olika värdena beräknas.
Upprättande av arvskifteshandling
Det skriftliga avtalet redogör för redovisning av tillgångar och skulder men tydliggör också ansvar för de åtgärder som återstår, exempelvis gällande hantering av deklaration och kontoavslut mm. I det skriftliga arvskiftesavtalet framgår hur arvet ska fördelas mellan dödsbodelägarna, hur arvslotterna fördelats och vilka värden som ärvs.
Godkännande från samtliga dödsbodelägare
Alla som är delägare i dödsboet måste vara överens och skriva under arvskifteshandlingen. Ibland krävs också andra samtycken och godkännanden från myndighet såsom exempelvis Överförmyndarenheten, för att arvskiftet ska kunna verkställas.
Genomförande av arvskiftet
Den praktiska verkställigheten av arvskiftet innebär att arvet fördelas genom att tillgångar förs över, pengar betalas ut, äganderätt ändras för fastighet, bostadsrätt, bilar etc, medel för skatt och andra avsättningar regleras och dödsboet avslutas.
ARVSRÄTT OCH ARVSKIFTE
Arvsrätten utgör grunden för arvskiftet och anger vem som har rätt att ärva enligt lag. Ett testamente som har godkänts av de legala arvingarna och därmed vunnit laga kraft har företräde och styr hur arvet ska fördelas framför den lagstadgade arvsordningen. Finns inget testamente gäller den legala arvsordningen.
Samtidigt står dödsbodelägarna fria att avtala om en annan fördelning än den som följer av arvsrätten, så länge alla är överens och eventuella tvingande regler, som exempelvis laglott, efterarvsrätt osv respekteras.
Ett testamente kan påverka arvsrätten, men även då kan delägarna genom arvskiftet komma överens om en alternativ fördelning.
ARV OCH VANLIGA UTMANINGAR
Arv och arvskifte kan ibland vara komplext. Vanliga utmaningar är:
oenighet mellan dödsbodelägare
oklarheter kring värden på tillgångar och skulder
svårigheter att tolka testamente
svårigheter att avveckla tillgångar
känslomässiga och relationsmässiga konflikter
ATT DELA ARV PÅ ETT TRYGGT SÄTT
Att dela arv, d v s genomföra ett arvskifte är inte enbart en juridisk fråga utan ofta även en känslomässig process. För att skapa trygghet och minska risken för konflikter kan det vara klokt att:
ta juridisk hjälp
vara transparent i all information
se till att alla värderingar och beräkningar är tydliga
dokumentera samtliga överenskommelser noggrant
ta hjälp av sakkunnig vid behov
Ett korrekt genomfört arvskifte skapar klarhet för alla parter och ett tydligt avslut av dödsboet. Ett väl upprättat arvskiftesavtal besvarar även frågor för framtiden genom att innehålla noggranna och tydliga redogörelser för vad som skett med dödsboets alla tillgångar och skulder från bouppteckning till slutlig fördelning av arv, vem som har gjort vad och vilka beslut som gemensamt fattats.
SAMMANFATTNING
Arvskifte är ett civilrättsligt avtal där dödsbodelägarna kommer överens om hur arvet ska fördelas. Processen sker efter bouppteckningen och förutsätter samförstånd mellan samtliga delägare. Genom att förstå hur arvskifte fungerar, vilken roll arvsrätten spelar och vilka juridiska krav som finns kan arvskiftet genomföras på ett tryggt och korrekt sätt.
Kommentarer