top of page
Gotmars_payoff_liggande1.png

VANLIGA FRÅGOR OM BOUPPTECKNING - SVAR FRÅN VÅRA JURISTER

Uppdaterat: för 2 dagar sedan

Bouppteckningen är ett av de viktigaste stegen efter ett dödsfall. Samtidigt är det mycket vanligt att känna sig osäker på vad som gäller och hur processen går till. Här besvarar våra jurister de frågor vi får allra oftast från anhöriga, för att ge dig tydlighet och trygghet i en tid som kan kännas överväldigande.






VAD ÄR EN BOUPPTECKNING?


En bouppteckning är en juridisk handling som bl.a. fastställer den avlidnes arvingar s.k. dödsbodelägare, samt efterarvingar. Bouppteckningshandlingen är en slags inventering av dödsboet och innehåller uppgifter om tillgångar, skulder samt de juridiska handlingar som påverkar arvet. När bouppteckningen är upprättad skickas den till Skatteverket för registrering.


En registrerad bouppteckning är ett viktigt dokument att visa för exempelvis bank, försäkringsbolag, bostadsrättsförening, lantmäteri, och andra myndigheter. Om det är flera arvingar till den avlidne måste bouppteckningen först göras klart hos Skatteverket innan ett avtal om arvskifte kan upprättas mellan arvtagarna.



NÄR MÅSTE EN BOUPPTECKNING GÖRAS?


Bouppteckningen ska normalt vara upprättad inom tre månader efter dödsfallet. Går det inte inom den tiden kan man ansöka om anstånd hos Skatteverket och beviljas ett senare ingivande till Skatteverket.



VEM ANSVARAR FÖR ATT EN BOUPPTECKNING GÖRS?


Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att bouppteckningen blir gjord. De flesta anhöriga väljer att ta hjälp av en jurist eller auktoriserad boutredare eftersom det minskar risken för fel och underlättar processen.


Juristen kan då exempelvis hjälpa till med:

  • Informationsinhämtning av uppgifter hos exempelvis bank, lantmäteri,

  • Äktenskapsregister, transportstyrelse

  • Kallelser till bouppteckningsförrättningen

  • Försäkringsefterforskningar och anmälningar

  • Tolkning av juridiska handlingar såsom exempelvis tidigare bouppteckningar,

  • Äktenskapsförord och testamenten

  • Bouppteckningsförrättningen dvs mötet

  • Upprättandet av bouppteckningshandlingen

  • Ansökan om registrering av bouppteckningen hos Skatteverket



VILKA ÄR DÖDSBODELÄGARE?


Dödsbodelägare är de som ärver den avlidne. En dödsbodelägare har rätt till arv efter den avlidne och har därmed rätt till en del av dödsboet.


Det kan vara:

  • Efterlevande make eller maka

  • Sambo

  • Barn, barnbarn eller andra släktingar

  • Testamentstagare

  • Allmänna arvsfonden


Dödsbodelägare måste alltid kallas till bouppteckningsförrättningen.



VILKA HANDLINGAR BEHÖVS?


Vilka handlingar som behövs varierar, men ofta krävs:

  • Uppgifter om banktillgodohavande såsom konton, aktier, och fonder

  • Kontoutdrag

  • Uppgifter om lån och krediter

  • Uppgifter om räkningar samt övriga skulder

  • Uppgifter om försäkringar

  • Mäklarvärdering eller taxeringsvärde för fastighet och bostadsrätt

  • Juridiska handlingar såsom testamente, äktenskapsförord, skuldebrev, samboavtal, gåvobrev, tidigare bouppteckningar, bodelningar och arvskiften

  • Värde på lösöre såsom bohag, smycken

  • Uppgifter och värde på fordon och vapen

  • Värde på innehav i bolag


Våra jurister och auktoriserade boutredare hjälper till att ta fram rätt underlag.



VAD ÄR EN BOUPPTECKNINGSFÖRRÄTTNING?


Mötet där man träffas för att gå igenom bouppteckningen kallas bouppteckningsförrättning. Det är ett mötestillfälle där man går igenom kretsen av dödsbodelägare samt fastställer dödsboets tillgångar och skulder vid tidpunkt för den avlidnes dödsdag. Även juridiskt relevanta handlingar och effekterna av dessa gås igenom och dokumenteras.


Till bouppteckningsförrättningen ska alla dödsbodelägare och efterarvingar vara kallade, men det finns ingen skyldighet att närvara. En jurist eller auktoriserad boutredare kan hålla mötet och förklara allt steg för steg.



VAD HÄNDER EFTER BOUPPTECKNINGEN?


När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är kretsen av dödsbodelägare fastställd, vilket visar vem eller vilka som har rätt att ta beslut i dödsboet. Bouppteckningshandlingen fungerar som en slags ”legitimation för dödsboet”. När bouppteckningen registrerats kan avvecklingen av dödsboets tillgångar göras


Avveckling av tillgångar är ett arbete som exempelvis består av att avsluta konton, sälja aktier och fonder, sälja eller överföra äganderätt för bostadsrätt eller fastighet. Om dödsboet endast har en dödsbodelägare använder denna dödsbodelägare bouppteckningen som sitt bevis på rätten att ta arv efter den avlidne.


Om dödsboet har flera dödsbodelägare, d v s flera arvingar, kan arbetet med arvskiftet inledas efter att bouppteckningen har blivit registrerad.



SKA TILLGÅNGARNA VÄRDERAS?


Ja, alla den avlidnes tillgångar ska värderas så att bouppteckningen innehåller korrekta uppgifter och värden.


Det gäller bland annat:

  • Bankmedel (kontosaldon samt aktier och fonders värden)

  • Bostäder

  • Fordon, bilar, båtar

  • Lösöre

  • Företag


Vi kan hjälpa till med råd eller hänvisning till var värderingar kan inhämtas.



ÄRVER MAN SKULDER?


Nej, skulder ärvs aldrig. Om skulderna är större än dödsboets tillgångar används de medel som finns för att betala boets skulder så långt det går i enlighet med en lagstadgad prioriteringsordning.


När ett dödsbo har mycket skulder behöver man snabbt sätta sig in i dödsboets ekonomi och ta hjälp för att få information om i vilken ordning och hur, skulder ska hanteras. En skuld kan inte ärvas men vid felaktig hantering av dödsboets betalningar finns en risk att bli personligt betalningsskyldig för de skulder som inte reglerats.



KAN MAN GÖRA EN FÖRENKLAD BOUPPTECKNING?


I vissa fall går det att göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Det gäller när tillgångarna är mycket små och inte räcker till mer än begravningskostnader och vissa andra kostnader. Kommunen hanterar dödsboanmälan och det är viktigt att mycket snabbt komma i kontakt med kommunens handläggare om möjligheten att få en dödsboanmälan ska finnas.



HUR LÅNG TID TAR EN BOUPPTECKNING?


Tidsåtgången varierar. Det beror på hur många uppgifter som behöver hämtas in, om släktforskning ska göras av en stor dödsbodelägarkrets och helt enkelt vilka frågor som behöver utredas närmare. När bouppteckningen är upprättad och inskickad till Skatteverket har myndigheten en handläggningstid som varierar.



BEHÖVER VI EN JURIST?


Det går att göra en bouppteckning själv, men de flesta väljer att anlita en jurist eller auktoriserad boutredare eftersom:


• processen går snabbare

• det minskar risken för fel

• blanketter och juridiska handlingar samt lagens regler kan vara svåra att tolka

• Skatteverket godkänner handlingen lättare


Götmars jurister och auktoriserade boutredare hjälper dig tryggt genom hela processen, från första samtalet till registrerad bouppteckning.



SAMMANFATTNING - DET HÄR FRÅGAR ANHÖRIGA OFTAST OM


De vanligaste frågorna handlar om:

• vad en bouppteckning är

• vem som ansvarar

• vilka handlingar som behövs

• vilka som är dödsbodelägare

• hur förrättningen går till

• hur lång tid allt tar

• om man ärver skulder

• vad som händer efteråt


Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta våra jurister och auktoriserade boutredare på Götmars. Vi finns här för dig genom hela processen.








Kommentarer

bottom of page