VANLIGA FRÅGOR OM BOUPPTECKNING - SVAR FRÅN VÅRA JURISTER
- Edward Götmar
- 18 nov.
- 4 min läsning
Uppdaterat: för 7 dagar sedan
Bouppteckningen är ett av de viktigaste stegen efter ett dödsfall. Samtidigt är det mycket vanligt att känna sig osäker på vad som gäller och hur processen går till. Här besvarar våra jurister de frågor vi får allra oftast från anhöriga, för att ge dig tydlighet och trygghet i en tid som kan kännas överväldigande.
VAD ÄR EN BOUPPTECKNING?
En bouppteckning är en juridisk handling som bl.a. fastställer den avlidnes
arvingar s.k. dödsbodelägare, samt efterarvingar. Bouppteckningshandlingen är
en slags inventering av dödsboet och innehåller uppgifter om tillgångar, skulder
samt de juridiska handlingar som påverkar arvet. När bouppteckningen är
upprättad skickas den till Skatteverket för registrering.
En registrerad bouppteckning är ett viktigt dokument att visa för exempelvis
bank, försäkringsbolag, bostadsrättsförening, lantmäteri, och andra myndigheter.
Om det är flera arvingar till den avlidne måste bouppteckningen först göras klart
hos Skatteverket innan ett avtal om arvskifte kan upprättas mellan arvtagarna.
NÄR MÅSTE EN BOUPPTECKNING GÖRAS?
Bouppteckningen ska normalt vara upprättad inom tre månader efter dödsfallet.
Går det inte inom den tiden kan man ansöka om anstånd hos Skatteverket och
beviljas ett senare ingivande till Skatteverket.
VEM ANSVARAR FÖR ATT EN BOUPPTECKNING GÖRS?
Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att bouppteckningen blir gjord. De
flesta anhöriga väljer att ta hjälp av en jurist eller auktoriserad boutredare
eftersom det minskar risken för fel och underlättar processen.
Juristen kan då exempelvis hjälpa till med:
informationsinhämtning av uppgifter hos exempelvis bank, lantmäteri,
äktenskapsregister, transportstyrelse
kallelser till bouppteckningsförrättningen
Försäkringsefterforskningar och anmälningar
Tolkning av juridiska handlingar såsom exempelvis tidigare bouppteckningar,
äktenskapsförord och testamenten
Bouppteckningsförrättningen dvs mötet
Upprättandet av bouppteckningshandlingen
Ansökan om registrering av bouppteckningen hos Skatteverket
VILKA ÄR DÖDSBODELÄGARE?
Dödsbodelägare är de som ärver den avlidne. En dödsbodelägare har rätt till arv
efter den avlidne och har därmed rätt till en del av dödsboet.
Det kan vara:
Efterlevande make eller maka
Sambo
Barn, barnbarn eller andra släktingar
Testamentstagare
Allmänna arvsfonden
Dödsbodelägare måste alltid kallas till bouppteckningsförrättningen.
VILKA HANDLINGAR BEHÖVS?
Vilka handlingar som behövs varierar, men ofta krävs:
Uppgifter om banktillgodohavande såsom konton, aktier, och fonder
Kontoutdrag
Uppgifter om lån och krediter
Uppgifter om räkningar samt övriga skulder
Uppgifter om försäkringar
Mäklarvärdering eller taxeringsvärde för fastighet och bostadsrätt
Juridiska handlingar såsom testamente, äktenskapsförord, skuldebrev,
samboavtal, gåvobrev, tidigare bouppteckningar, bodelningar och arvskiften
Värde på lösöre såsom bohag, smycken
Uppgifter och värde på fordon och vapen
Värde på innehav i bolag
Våra jurister och auktoriserade boutredare hjälper till att ta fram rätt underlag.
VAD ÄR EN BOUPPTECKNINGSFÖRRÄTTNING?
Mötet där man träffas för att gå igenom bouppteckningen kallas
bouppteckningsförrättning. Det är ett mötestillfälle där man går igenom kretsen
av dödsbodelägare samt fastställer dödsboets tillgångar och skulder vid tidpunkt
för den avlidnes dödsdag. Även juridiskt relevanta handlingar och effekterna av
dessa gås igenom och dokumenteras.
Till bouppteckningsförrättningen ska alla dödsbodelägare och efterarvingar vara
kallade, men det finns ingen skyldighet att närvara. En jurist eller auktoriserad
boutredare kan hålla mötet och förklara allt steg för steg.
VAD HÄNDER EFTER BOUPPTECKNINGEN?
När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är kretsen av dödsbodelägare fastställd, vilket visar vem eller vilka som har rätt att ta beslut i dödsboet. Bouppteckningshandlingen fungerar som en slags ”legitimation för dödsboet”. När bouppteckningen registrerats kan avvecklingen av dödsboets tillgångar göras
Avveckling av tillgångar är ett arbete som exempelvis består av att avsluta
konton, sälja aktier och fonder, sälja eller överföra äganderätt för bostadsrätt
eller fastighet. Om dödsboet endast har en dödsbodelägare använder denna dödsbodelägare bouppteckningen som sitt bevis på rätten att ta arv efter den avlidne.
Om dödsboet har flera dödsbodelägare, d v s flera arvingar, kan arbetet med
arvskiftet inledas efter att bouppteckningen har blivit registrerad.
SKA TILLGÅNGARNA VÄRDERAS?
Ja, alla den avlidnes tillgångar ska värderas så att bouppteckningen innehåller
korrekta uppgifter och värden.
Det gäller bland annat:
Bankmedel (kontosaldon samt aktier och fonders värden)
Bostäder
Fordon, bilar, båtar
Lösöre
Företag
Vi kan hjälpa till med råd eller hänvisning till var värderingar kan inhämtas.
ÄRVER MAN SKULDER?
Nej, skulder ärvs aldrig. Om skulderna är större än dödsboets tillgångar används
de medel som finns för att betala boets skulder så långt det går i enlighet med en
lagstadgad prioriteringsordning.
När ett dödsbo har mycket skulder behöver man snabbt sätta sig in i dödsboets
ekonomi och ta hjälp för att få information om i vilken ordning och hur, skulder
ska hanteras. En skuld kan inte ärvas men vid felaktig hantering av dödsboets
betalningar finns en risk att bli personligt betalningsskyldig för de skulder som
inte reglerats.
KAN MAN GÖRA EN FÖRENKLAD BOUPPTECKNING?
I vissa fall går det att göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Det
gäller när tillgångarna är mycket små och inte räcker till mer än begravningskostnader och vissa andra kostnader. Kommunen hanterar dödsboanmälan och det är viktigt att mycket snabbt komma i kontakt med kommunens handläggare om möjligheten att få en dödsboanmälan ska finnas.
HUR LÅNG TID TAR EN BOUPPTECKNING?
Tidsåtgången varierar. Det beror på hur många uppgifter som behöver hämtas
in, om släktforskning ska göras av en stor dödsbodelägarkrets och helt enkelt
vilka frågor som behöver utredas närmare. När bouppteckningen är upprättad
och inskickad till Skatteverket har myndigheten en handläggningstid som
varierar.
BEHÖVER VI EN JURIST?
Det går att göra en bouppteckning själv, men de flesta väljer att anlita en jurist
eller auktoriserad boutredare eftersom:
• processen går snabbare
• det minskar risken för fel
• blanketter och juridiska handlingar samt lagens regler kan vara svåra att tolka
• Skatteverket godkänner handlingen lättare
Götmars jurister och auktoriserade boutredare hjälper dig tryggt genom hela
processen, från första samtalet till registrerad bouppteckning.
SAMMANFATTNING - DET HÄR FRÅGAR ANHÖRIGA OFTAST OM
De vanligaste frågorna handlar om:
• vad en bouppteckning är
• vem som ansvarar
• vilka handlingar som behövs
• vilka som är dödsbodelägare
• hur förrättningen går till
• hur lång tid allt tar
• om man ärver skulder
• vad som händer efteråt
Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta våra jurister och auktoriserade boutredare på Götmars. Vi finns här för dig genom hela processen.
Kommentarer