top of page

VEM ANSVARAR FÖR DEN AVLIDNES SKULDER?

30 juli
5 min läsning

När någon går bort uppstår ofta frågor om vad som händer med den avlidnes lån, räkningar och andra skulder. Många anhöriga undrar om de själva behöver betala skulderna och vad som händer om den avlidne inte hade tillräckligt med pengar för att täcka sina skulder.

Huvudregeln är att den avlidnes skulder inte ärvs av de efterlevande. I stället hanteras skulderna av dödsboet.


I den här artikeln går vi igenom vad som gäller för skulder vid dödsfall och vad dödsbodelägarna behöver tänka på.


VAD HÄNDER MED SKULDERNA NÄR NÅGON DÖR?

När en person avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet omfattar den avlidnes tillgångar och skulder.

 

Det kan exempelvis handla om:

  • banklån

  • bolån

  • kreditkortsskulder

  • obetalda räkningar

  • skatteskulder

  • andra ekonomiska förpliktelser


Det är dödsboet som ansvarar för att skulderna hanteras. Dödsbodelägarna blir alltså inte automatiskt personligt ansvariga för den avlidnes skulder.


MÅSTE ANHÖRIGA BETALA DEN AVLIDNES SKULDER?

Nej, som huvudregel behöver anhöriga inte betala den avlidnes skulder med sina egna pengar. Skulderna ska i stället betalas med de tillgångar som finns i dödsboet. Om dödsboet har tillräckliga tillgångar ska skulderna betalas innan något arv kan delas ut.

Det är därför viktigt att först skapa en bild av dödsboets ekonomi innan tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna.


VAD HÄNDER OM DÖDSBOET INTE HAR PENGAR TILL ALLA SKULDER?

Om skulderna är större än dödsboets tillgångar kan det innebära att alla skulder inte kan betalas. Dödsbodelägarna behöver då normalt inte täcka underskottet med egna pengar. I stället hanteras skulderna inom dödsboet enligt de regler som gäller.

Det är däremot viktigt att inte dela ut dödsboets tillgångar innan man har fått en tillräcklig överblick över skulderna. Om tillgångar skiftas ut för tidigt kan det uppstå problem när dödsboets skulder senare ska betalas.


VAD GÖR MAN OM MAN MISSTÄNKER ATT DÖDSBOET SAKNAR TILLGÅNGAR?

Om det finns starka skäl att anta att den avlidnes tillgångar inte räcker till att betala skulderna kan det vara viktigt att kontakta kommunen. Kommunens dödsbohandläggare kan i vissa fall hjälpa till att utreda dödsboets ekonomiska situation när det står klart eller starkt misstänks att dödsboet saknar tillgångar. Det kan bland annat handla om att utreda vilka tillgångar och skulder som finns och om förutsättningarna för en förenklad hantering av dödsboet är uppfyllda. Det är därför bra att ta kontakt med kommunen så tidigt som möjligt om dödsboet verkar sakna pengar. På så sätt kan man få information om vilken hjälp som finns och hur dödsboet ska hanteras vidare.


VILKA RÄKNINGAR SKA BETALAS EFTER ETT DÖDSFALL?

Efter ett dödsfall kan det fortsätta komma räkningar till dödsboet. Det kan exempelvis vara kostnader för:

  • boende

  • el

  • försäkringar

  • lån

  • abonnemang

  • andra löpande tjänster


Det är viktigt att vara försiktig med att betala räkningar direkt innan dödsboets ekonomiska situation är utredd. Dödsbodelägarna bör först skaffa sig en överblick över vilka tillgångar och skulder som finns och vilka kostnader som behöver hanteras.


VAD HÄNDER MED BOLÅN OCH ANDRA LÅN?

Lån försvinner inte automatiskt när låntagaren avlider. De blir i stället en skuld i dödsboet.

Om den avlidne exempelvis ägde en bostad med bolån behöver lånet hanteras som en del av dödsboets ekonomi. Bostaden kan behöva säljas eller lånet lösas på annat sätt. Det kan också finnas försäkringar kopplade till lån eller andra försäkringar som påverkar situationen. Därför är det viktigt att kontakta banken och försäkringsbolagen för att utreda vad som gäller.


VAD HÄNDER OM DEN AVLIDNE VAR GIFT?

Om den avlidne var gift kan den efterlevande makens ekonomi påverkas beroende på vilka tillgångar och skulder som finns och hur egendomen är klassificerad. Det är viktigt att skilja mellan den avlidnes skulder och den efterlevande makens egna skulder. En make blir inte automatiskt ansvarig för den andra makens skulder enbart genom äktenskapet. Vid ett dödsfall kan det dessutom behöva göras en bodelning innan arvet kan fördelas. Vilken egendom som ingår och hur skulderna ska hanteras beror på omständigheterna i det enskilda fallet.


VAD HÄNDER OM DEN AVLIDNE VAR SAMBO?

Sambor ansvarar inte heller automatiskt för varandras skulder. Däremot kan ett dödsfall innebära att frågor om gemensam bostad och bohag behöver utredas. Om den efterlevande sambon begär bodelning kan detta påverka vilka tillgångar som ska fördelas innan arvet hanteras. Även här är det viktigt att skilja på den avlidnes skulder och den efterlevandes egna ekonomiska ansvar.


NÄR FÅR ARVINGARNA SINA PENGAR?

Arvet ska normalt inte delas ut direkt efter dödsfallet. Först behöver dödsboets ekonomi utredas och en bouppteckning upprättas. Bouppteckningen visar bland annat vilka tillgångar och skulder som fanns vid dödsfallet. När dödsboets skulder och övriga ekonomiska frågor har hanterats kan ett arvskifte upprättas där kvarvarande tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna. Det är därför viktigt att inte betrakta dödsboets tillgångar som arv innan processen är klar.


VAD HÄNDER MED DEN AVLIDNES SKATTESKULDER?

Skatteskulder som fanns vid dödsfallet hanteras av dödsboet på samma sätt som andra skulder. Det kan även uppstå skatter i samband med dödsboets fortsatta hantering. Exempelvis kan en försäljning av en fastighet eller bostadsrätt innebära att dödsboet behöver deklarera och betala eventuell skatt på en kapitalvinst. Därför är det viktigt att ta hänsyn till både befintliga skulder och eventuella framtida kostnader när dödsboets ekonomi planeras.


VANLIGA MISSTAG ATT UNDVIKA

ATT BETALA RÄKNINGAR UTAN ATT FÖRST UTREDA EKONOMIN

Det är lätt att vilja lösa räkningarna direkt, men det är viktigt att först få en överblick över dödsboets ekonomi.


ATT DELA UT TILLGÅNGAR FÖR TIDIGT

Arv ska normalt inte delas ut innan dödsboets skulder och övriga ekonomiska frågor har hanterats.


ATT UTGÅ FRÅN ATT ALLA SKULDER MÅSTE BETALAS AV ANHÖRIGA

Den avlidnes skulder är i första hand dödsboets ansvar. Dödsbodelägarna blir inte automatiskt personligt betalningsansvariga.


ATT GLÖMMA FÖRSÄKRINGAR

Det kan finnas livförsäkringar, låneskydd eller andra försäkringar som påverkar dödsboets ekonomi. Därför är det viktigt att gå igenom försäkringsbrev och andra handlingar efter dödsfallet.


VEM HJÄLPER TILL MED DÖDSBOETS EKONOMI?

Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för att dödsboet hanteras. Det kan innebära många praktiska kontakter med exempelvis banker, försäkringsbolag, fordringsägare och myndigheter.


En jurist kan hjälpa till att:

  • utreda dödsboets ekonomiska situation

  • upprätta bouppteckning

  • hantera komplicerade skuldsituationer

  • ge råd om försäljning av bostad eller andra tillgångar

  • upprätta arvskifte


Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur dödsboet ska hanteras kan det i vissa situationer även finnas möjlighet att ansöka om att en boutredningsman utses.


VANLIGA FRÅGOR OM SKULDER VID DÖDSFALL

ÄRVER MAN DEN AVLIDNES SKULDER?

Nej, man ärver normalt inte den avlidnes skulder. Skulderna hanteras av dödsboet.


VEM BETALAR OM DÖDSBOET SAKNAR PENGAR?

Om dödsboets tillgångar inte räcker till för att betala alla skulder blir dödsbodelägarna normalt inte personligt ansvariga för underskottet.


KAN MAN TA UT PENGAR FRÅN DÖDSBOETS KONTO?

Det är viktigt att inte ta ut eller fördela pengar från dödsboet innan man har utrett dödsboets ekonomi och vilka skulder som finns. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet gemensamt.


NÄR KAN ARVET DELAS UT?

När bouppteckningen är klar och dödsboets skulder och övriga ekonomiska frågor har hanterats kan ett arvskifte upprättas. Först därefter fördelas kvarvarande tillgångar enligt arvsrätten och eventuella testamenten.


SAMMANFATTNING

När någon avlider övergår dennes tillgångar och skulder till ett dödsbo. Dödsbodelägarna är som huvudregel inte personligt ansvariga för den avlidnes skulder. Skulderna ska i stället betalas med dödsboets tillgångar. Det är därför viktigt att inte skynda med att betala räkningar eller dela ut tillgångar innan dödsboets ekonomi har utretts. Genom att skapa en tydlig överblick över tillgångar, skulder, försäkringar och andra ekonomiska frågor kan dödsboet hanteras på ett tryggt och korrekt sätt. Om det finns många skulder, komplicerad ekonomi eller oenighet mellan dödsbodelägarna kan juridisk hjälp vara värdefull. Götmars kan hjälpa till att skapa struktur och ge stöd genom de olika stegen i dödsboets hantering.

Kommentarer


Det går inte längre att kommentera på det här inlägget. Kontakta hemsidans ägare för mer information.
bottom of page